Googlat Tabata! Hilfe hilfe

Shit Pomfritt!

Nu vågade jag mig på att Googla Tabata. Som jag redan förstått är det vanvettigt intensiv intervall-träning. Och "disclaimers" på amerikanska siter säger "dont try this if you are weak hearted or unconditioned." Och att det är "very advanced training".

Undrar om jag behöver kolhydratladda eller är det bara att köra cold turkey? Det blir supertidig frukost på måndag, för det där verkar håll-framkallande.

Längtar redan, mohuuhhaaaa.

Gång 6, Turkish Get Ups!

Arrrrgh, en riktig utmaning för mina stela höfter. Jag kan inte återge hur dom dom går till, det var som en dimma. Man ligger ned, man ställer sig upp, det är ben som skall sättas i långt fram. Men, jag var tvungen att ha en ""#)/&)/&=(-tvåkiloshantel i handen och hålla den rakt upp. Och att jag måste rotera mina hopplösa höfter allt vad det går. Men det börjar släppa lite, nu gjorde jag dom med tvåkilos hantel, förra veckan var det enkilos hantel. Och på höger höft börjar det släppa, men vänster sida är fortfarande stel. Jag får lite hjälp med riktigt djup stretch av mina höftböjare/, det är bra, och besparar mig besök hos Naprapaten.

På måndag skall vi visst göra "tabata", en japansk träningsform i 20s intervaller med 10s vila emellan. Min PT sade till mig att googla på ordet, men jag vågar inte. Kanske imorgon.

Avslutade på bandet med snabb promenad i rejält motlut. Bandets pulsmätare visade på 174, men jag tror inte riktigt det stämmer, visst var det jobbigt, men jag kunde fortfarande prata. Hmmm....

Men när jag gick av kände jag hur otroligt jobbigt det hade varit.

Försvunnet, dock ej saknat

Om nån sett till det onda i min armbåge, så behöver ni inte meddela mig vart det finns! Jag klarar mig så bra utan att ha ont.

(Tänk att mina PT-timmar redan har trollat bort mina armbågsplågor!)

Börja träna!

Fnizz, läs detta om en kille som fått PT-timmar i 40-år present av sin fru... Sjukt kul... (inlägg nr 2 av Nicrosoft)

http://www.webforum.nu/showthread.php?t=114145&page=12

Idag är blir det inte någon träning för mig, är väldigt trött efter min magåkomma. Men jag har börjat äta normalt, dvs enligt mitt program. Alltid nåt!

Halleluja, jag har hittat nåt som funkar!

Som många andra har jag kämpat med vikten länge. När jag var yngre körde jag några vändor med viktväktarna, det funkade väl sådär. Alldeles för opersonligt, för lite grupptryck. Och jag har alltid sagt att en genomsnittlig tunnelbanevagn är fetare än en Viktväktargrupp! Men, på senare år har det ju kommit riktigt bra alternativ!

För tre år sen körde jag en Lisbeth Stahre KBT-kurs, lite gruppterapi sådär. Var klart smalast i gruppen med mina 82 vältränade kilon. Och de andra hade nog större ät-problem än jag, som mest är ett helt vanligt mat/godisvrak :-). Resultat av 8 ggr KBT: Vi konstaterade att jag inte var tillräckligt motiverad för att tappa ytterligare i vikt! Jag var där mest för att jag borde: en läkare hade sagt till mig att gå ned till 72 kg. Vi fick ett tjusigt matschema, som inte ALLS funkade på mig. Då körde jag intensiv-spinning 1 gång vecka, red en gång i veckan, styrketränade 1 gång i veckan och toppade härligheten med lite afro-dans på helgerna. Jag höll ju på att svimma, min matkvot var ju avklarad vid lunch sådär. När jag klagade så fick jag rådet "ät lite mer frukt/morötter".

Men, jag lärde mig att planering och timing är bra om man vill minska i vikt. Dvs, man kör en intensiv "kur" och sen får det vara bra. Om man vill minska ytterligare så laddar man om och kör en ny "kur". Att olika val och taktiker är bra, att man faktiskt kan styra sitt liv, även när det gäller vikt. Det behöver inte bli ett ständigt dåligt samvete. Om man vill väga 82 kg så kan man göra det!

Har bekanta och vänner som gått på Itrim, vilket ju också verkar funka bra. Funderade nog på det också, men det föll på att jag tyckte motionsdelen mest var för nybörjare. Jag som är van vid Sats-gruppträning skulle nog ruttnat ur. Och tyckte det blev för dyrt med två träningskort, jag som dessutom rider, det kostar ju också. Egentligen kan jag lägga hur mycket pengar som helst på min hälsa, men jag måste känna att jag får valuta för pengarna, annars får det vara.

Dessutom kände mig rätt klar med grupp-sessioner, jag som suttit igenom mycket sånt på Viktväktarna/Lisbeth Stare. Min kompis Anca (som jobbar som alkohol-och drogterapeut!!) redde ut begreppen. "-Krickan; du är klar med gruppterapin. Det är bara slöseri med tid. Du behöver gå vidare med ett mer indviduellt anpassat program!" Japp, så kan man ju också uttrycka det.

Så, i januari så var det dags för "träningstorsdag" på Sats, och jag skrev upp mig på ett möte med en av PT-arna på Sats. Sen var jag ju fast, det gick ju inte att gå därifrån utan kontrakt, hahha. Egentligen hade jag tänkt träffa flera, men Pelle kändes så rätt att det inte var så mycket att fundera över. Kombon inkännande/bestämd var klockren. Jag som hade bestämt mig för att jag ville ha en kvinnlig PT. Hahha, varför det? Hur dumt som helst. För när jag körde hårt 2003, vilka var det som gav mig bäst råd? Japp, sportkillarna på jobbet! Då gick jag ned hysteriskt mycket, från över 100 otränade till 82 vältränade kilon. Metod: gymmet eller stallet varje dag. Jag skämtar inte. VARJE DAG! Jag varvade olika pass/ridning, för att inte bli skadad, hade träningsvärk för jämnan, men shit vilket resultat.

Nu har jag inte tid att gå på gymmet varje dag, är dessutom rädd för att det skulle bli tjatigt. 1-3 ggr vecka får räcka + ridningen. Och jag får ju mycket vardagsmotion när jag jagar runt med tre-åringen, så jag behöver bara toppa med lite powerwalk eller gummibanden för att jag skall få min daliga dos. Men, visst är det ett evigt slit att komma upp i de 60 min per dag jag så väl behöver (och som WHO rekommenderar!).

Så, varför funkar PT-andet även på min vikt? Och det helt utan att mäta/väga och utan att bli sanslöst hungrig?

1. Motivation, motivation, motivation. Till att inte småäta, att inte vara familjen slasktratt, att göra smarta matval, att planera, att avstå från onödigheter, att håll mattiderna.

2. Själva passen bränner mycket, vilket sitter i hela natten efter

3. Tar i mer när jag motionerar på egen hand.

4. Kostschemat är extremt enkelt att följa, och mättar bra.

5. All styrketräning gör att jag inte ens är sugen på glass och fika.

Resorb :-(

Åh, tack gode gud för Resorb! Nu tror ni väl att jag varit ute och svirat. Det hade ju varit heeeeeelt underbart, att ha hinkat öl på Debazer och diggat bra band hela natten.

Nej, jag har bara åkt på jordens värsta matförgiftning, urk. Mannen och sonen har klarat sig, tackoch lov. För det här var inte kul. Vi äter ju lite olika mat, så det är därför dom klarat sig. Det värsta är att jag har ingen aning om vad som utlöst det hela. Det känns som att det är råa morötter som är boven i dramat. Hmm, lite konstigt, men dom kanske var slarvigt sköljda.

Dessutom slarvade jag med maten igår, åt bara en måltidsbar och lite morötter till lunch. Missade mitt mellanmål på eftermiddagen. Inte smart, och jag skall aldrig göra om det. Det blev lite för mycket stress/för dåligt med mat. Pust, att åka kommunalt med treåringen genom hela stan kan bli rätt intensivt! Han tyckte det var toppen, men hade svårt att acceptera att han måste hålla mamma och pappa i handen på perrongen och i rulltrappan, bråkbråk. Dessutom slarva med maten. Aj, aj. Vi skall nog ut och övningsåka igen hela familjen, men då skall jag se till att äta vettig lunch innan.

Jag har märkt tidigare att jag måste vara supernoga med att äta på rätt tid, i lugn och ro, nu när jag styrketränar/håller diet. Annars orkar jag helt enkelt inte. Nu vet jag att det kan slå riktigt slint, urk. Och råa morötter på fastande mage när jag var vrålhungrig blev för skarpt. Sen är det säkert nån bacill som slunkit in också.

Japp, det blev en annan sorts Blurpies idag, hahhha. Synd, för jag var rejält taggad inför PT-gång no 6. Nu håller vi tummarna för att detta inte blir långvarigt och jag kan pallra mig iväg på torsdag.

Instant Shape med Shape!

Startade helgen med ett Shape-pass. Otroligt, jag orkade med hela passet! Jag som brukar få blodsmak efter en kvart, och hela tiden spara på krafterna för att orka, körde riktigt hårt.

För er som inte är bekanta med Shape kan jag berätta att det är "funktionell träning". Det låter väl rätt beskedligt, eller hur? Lite softa stretchövningar kanske. Hahhha, skulle inte tro det va! Det är stenhård styrketräning, kombinerad med tunga balansövningar och rejäla pulstoppar. Svettigt med andra ord! Som redskap har man hantlar, matta, en 3 eller 5 kilos stång. Och stepbräda. Som man inte "steppar" på. Utan använder för att göra utfall med. Jepp, ena foten på brädan, andra på golvet, sen kör man tills man skakar/stupar. Gärna med en hantel i ena handen. Härligt!

Och tjejerna som leder Shape är alltid riktiga kraftpaket, faktiskt superkul att se. Hur stark kan man vara liksom? Passen är individuella efter instruktörens tycke och smak, med anpassade övningar och egen musik. Rätt skönt när man ruttnat på LesMills-passen som alltid är samma i tre månader. Har ärligt talat tröttnat på BodyPump, bara sååå tjatigt med det där mallade konceptet.

Och faktiskt så påminner Shape lite om det jag gör med min PT (men det är nog individuellt hur dom lägger upp träningen). Bara det att en PT-timme är sååå mycket jobbigare, och det har gett resultat, det märkte jag idag.

Är nästan chockad över skillnaden! Ja, jag vet att man får bra resultat med en PT. Ja, jag veeeet. Men, att jag skulle hamna på en helt ny träningsnivå efter bara fem gånger PT, det är tamejtusan helt OFATTBART! Jag är 44 år, jag väger 87 kilo. Hur kan jag stå och göra utfall med Vasaloppsbrudarna? Hur gick det till? Sen är jag ju fortfarande något svag i armar/överkropp, men det kommer. Vad som händer när överkroppen kommer på plats vågar jag inte tänka på, shit, jag kommer ju känna mig som HULKEN.

Konsekvensanalys!

Jag skall aldrig mer:

• Jobba hemma (alldeles för nära till kylskåpet)

• Vara utan gymkort

• Försöka kombinera mammaledighet med stressiga konsultuppdrag

För det var dom här sakerna som gjorde att jag gick upp tio kilo våren 2009. Och kilona har suttit där sen dess, trots att jag då och då försökt bli av med dom.

Kontoret skaffade jag våren 2010, och det har superbetydelse för min vikt. Dels får jag en liten promenad dit, dels har jag bara knäckebröd och kaffe där. Och att mitt fokus och arbetsmoral på kontoret bara är så mycket bättre gör sitt till.

Sats-kortet skaffade jag hösten 2009, tur var väl det, annars hade jag nog vägt tio kilo till. För har jag ett kort, så nog sjutton tar jag mig dit. När jag sade upp mitt World Class kort tänkte jag att "- Snart är det sommar, jag håller formen med lite stavgång". Hahhha.

Och blir det mer mammaledighet, skall jag BARA vara mammaledig. För då kan man passa på att promenera när barnet sover. Nu satte jag mig att jobba när sonen sov middag! Inte bra.

Jag skall inte bskylla ifrån mig, för när jag väl tog mig i väg till öppna förskolan så satte jag igång och fika deras goda hembakta kakor. Jag som absolut inte skall/får äta sötsaker!

Och jag måste också sortera bland mina uppdrag, det konsultuppdrag jag tog våren 2009 var alldeles för stressigt och omfattande och timlönen ärligt talat alldeles för dålig. Nu är dom pengarna är slut för länge sen, och här sitter jag med mina kilon :-(

Nu känns det som att jag äntligen kommer bränna bort våren 2009-kilon. Och jag satsar på att ta ett gäng till, när jag ändå håller på. Invägning på måndag (kanske ev mätning också), så nu blir det järnet i helgen. Instant slimfit, hahhha.

Ett paket från Gymgrossisten!

Nu styrketränar jag officiellt! Hahha, jag kände mig helt absurd när jag packade upp en gigantisk tunna med proteinpulver "MyoFusionHydro" från Gymgrossisten. Maken undrade om jag börjat med anabola :-) Jag hittade en stor glasburk som jag hällde över en tredjedel av pulvret i, sedan stuvade jag in megaburken bland grillkolet och glassmaskinen....

Det känns lite absurt, men pulvret är med på min matlista, och alla mattips min PT-gett mig hitintills har varit klockrena, så det är värt att testa. Dessutom har jag börjat närma mig gränsen för hur mycket ägg jag kan trycka i mig. När jag körde hårt förra gången (2003) så slutade det med att jag inte ville äta paprika på flera år, rätt dumt faktiskt. Det misstaget skall jag inte göra denna gången. Att föräta sig på vettig och god mat är ju rätt onödigt.

Egentligen har proteinpulvret samma innehåll som Nutrilett, men eftersom jag utvecklat en stark aversion mot allt som påminner om bantning, är detta ett mycket bättre alternativ. Ibland är det bra att lura sig själv, hahhha. Och kilona är ju på väg att försvinna oavsett vad man kallar min metod.

Igår kväll så tog jag fram min mixer och gjorde en härlig milkshake med mjölk som bas. Det smakade faktiskt helt OK (chokladsmak) och jag höll mig mätt hela natten! Underbart! Men sen höll jag på att svimma av hunger precis innan frukosten, och jag var tvungen att säga till familjen att nu måste jag äta frukost, annars blir det inget bra! Pust, treåringen är supergrinig innan frukost, och sen en lika grinig mamma på det. Oj oj. Men det gick ju bra.

Träningsvärk i magen!

Lite otippat har jag träningsvärk i magmusklerna. Det är nog första gången någonsin jag fått det av gymträning! Annars brukar det vara ridningen som ger träningsvärk i magen, och eftersom jag fått så mycket styrka där, så har det varit svårt att komma åt dom på gymmet.

Det var nog värt lite illamående att komma åt dom :-) För jag behövde definitivt komma ur min komfortzon. Och det var omvända situps på pilatesboll som gjorde det.

Omvända situps går tilll så här (dom har säkert nåt smaschigt namn som jag inte har koll på):

Tag en rejäl pilatesboll, ställ dig på händerna med magen nedåt (lite som en planka). Sätt underbenen på bollen. Redan nu börjar det bli jobbigt.... Sedan rullar man bollen inunder sig, mot ansiktet, med hjälp av underbenen. Repetera 12 ggr! Denna övning har allt: balans, styrka, flås..... Yiihhhha!!!!

Ärligt talat, jag kan fortfarande inte fatta att jag klarade det. Och så är det efter varje PT-sejour. Var det verkligen jag som gjorde det där? Och hur sjutton kan min PT veta att jag skulle klara det? För han sa från början att jag skulle göra/klara 12 repetitioner....

Femte gången: Blurpies

Gahhhk, idag har jag fått testa något gräsligt jobbigt, som jag har en känsla av de kör mycket på fotbollsplanen.

BLURPIES

Ner på golvet till liggande, upp med överkroppen och "skutta" fram med båda benen (explosivt), sen upp till stående och sen ett jämfota-hopp rakt upp i luften. Får nog öva lite såna hemma på vardagsrumsgol, det hänger nog sonen och maken med på.

Och det var bara uppvärmningen! Arrgghhhh, sen körde vi vikter, situps på boll (började må illa efter 12 repetioner, men lyckades genomföra 15 st :-) Bra reklam den här bloggen, hhahha, att jag skriver att jag mått illa i vart och varannat annat inlägg. Huha, det blev många svordomar idag, men jag blir arg när jag inte riktigt orkar :-)

Var på Bodybalance igår kväll, men tog det väldigt lugnt. Eventuellt är det lite to much att köra det kvällen innan jag skall köra PT på torsdagsmorgonen. Men, jag älskar ju det passet, och har några supertrevliga träningskompisar där.

Blev lite peppad igår, när min granne fick höra att jag börjat köra PT så berättade hon om en kollega som kört PT för några år sen. "-När jag kom tillbaka från mammaledigheten så kände jag knappt igen henne, hon var helt förvandlad". YES, så vill jag ha det. Nu är jag #/€(&%)()?-trött på min "fatsuit". Jag kan ju känna den hårda kärnan innanför vadderingen. Väldigt irriterande! Nu ska fettkostymen bort!

Invägning på måndag (tror jag). Hahha, jag vill ju inte ödsla värdefull PT träningstid på nåt så tjatigt som vägning :-) Inte när det finns Blurpies att göra.

Att våga lita på sin tränare...

Nu börjar det sitta. Det är inte helt enkelt att släppa in en ny person under skinnet. I början tog det emot, höfterna kärvade, nacken värkte, jag mådde illa, var allmänt spänd. Den förhatliga fett-mätningen av framsida lår gjorde ju inte saken bättre. Aj!

För att det här skall funka måste jag våga lita på min tränare. Dels för att vissa saker vi gör är svåra, balanskrävande och kräver mod. Tjugo kilo på en stång i liggande bänkpress kan tyckas lite, men känns som en halv ponny över revbenen när kollapsen är nära. Det är ju vitsen, att hela tiden ligga på gränsen. Dels för att det är en knäpp upplevelse för en tjockis att vara den på gymmet som jobbar absolut hårdast. Biggest loser liksom! Men, det är bara att ta i från tårna och köra på.

Japp, det är en hel del fasader som rivs :-) Och det där med att ställa sig på vågen är den minsta grejen just nu....

Dags att växa upp kanske?

Hmm, att jag är något bohemisk vet jag ju sen tidigare. För några år sedan blev jag så rädd att jag skrek rätt ut när jag såg en räkning på kylskåpsdörren. På fullt allvar. "-IHHHHK, EN RÄKNING!!!". P höll på att skratta ihjäl sig. Kul för honom.

I och med att jag skaffat en personlig tränare har jag:

a. Skaffat en kalender. Inte nån Ifån-blipp utan en vanlig pappers-dito.

b. Fått kommentarer av Pelle (min PT) om att jag tar tid på mig att byta om/dusha.

"-Eh, är du kvar, fastnade du i bastun i en timme?" Då var klockan 11 och han har ju rätt i att jag behövde skriva klart en artikel, speciellt som jag klagat massor på jobb-stress.

Kan man, som 44-åring, skrika "-Skit i det, gubbe" till sin 21-åriga tränare?

Oj, oj vad jobbigt att behöva konfronteras med superambitiösa 20-åringar.

Ämnesomsättningen ökar!

Gahhhk, något håller definitivt på att hända, för jag känner verkligen hur min kropp bränner kalorier dygnet om. Orka, orka, nu gäller det att stå ut i hunger-attackerna, och äta lagom mycket. Inte för lite (för då byggs ingen styrka) men inte för mycket heller, eftersom jag vill bränna bort fett. Vågen ligger stadigt på 89, men mina kläder blir bara större och större.

Igår kväll stod jag inte ut med min träningsvärk och stelhet, så jag tog en promenad till gymmet (bil till gymmet är BANNLYST). Ja, egentligen hade jag velat ligga i ett varmt bad och knapra värktabletter :-) Men ont skall med ont fördrivas! Så, jag ställde in rejält motlut på promenadbandet och körde järnet. Sedan gjorde jag rygglyft (3x12) Väldigt jobbigt. Och avslutade med situps på boll. Sedan en rejäl stretch. Det var nog en väl investerad timme, för idag känner jag mig inte alls lika stel. Och min PT var inte där! Typ första gången jag INTE sett honom när jag var på gymmet. Men, det var lite skönt, lite som att vara ensam hemma, hhahha. Är inte riktigt van att vara så påpassad. Shit, jag har ju blickarna på mig från personalen, de vet precis vem jag är och att Pelle tränar mig. Bra, men ovant. Lite grupptryck har aldrig skadat!

Burn baby burn!

Träningsvärk!

Inte helt otippat har jag träningsvärk idag :-) Men, den är på lagom nivå och kommer försvinna tills på torsdag när det är dags igen. Och jag har bara ont i själva musklerna. Inte i lederna, inte i fästena. Naturligtvis är det överkroppen som känns, och mycket på baksidan av armarna och ryggen.

Och jag håller på att bli riktigt imponera av min PT, för jag inser att det inte är en slump att träningsvärken hamnar på så lagom nivå, gång efter gång. Han vet verkligen vad han pysslar med. Klart att Sats har superproffsiga personliga tränare! De är ju helt enkelt bäst (men, det visste jag ju sen tidigare). Dessutom är folk som går där trevliga, och jag har fått en massa kompisar som jag brukar snicke-snacka lite med i omklädningsrummet. Ärligt talat, det hade jag aldrig på gamla stället :-)

Och jag har gjort ett viktdiagram, och för att det skulle fylla ut A4-sidan så landade det på 71 kg. Så jag antar att jag skall gå ned till 71 kg nu. Ibland kan det vara bra att låta formgivningen styra målen, hahhha. Men jag tror att det får bli måttbandet och fettprocenten som får styra till slut, men det är ju en bit kvar, så det ordnar sig. Och jag har ju nån att *bolla* med, det känns bra.

Ihhk, jag insåg att jag nu bara har 10 ggr kvar! Näpp, det får nog bli 14 ggr till. Egentligen hade jag velat köpa 30 ggr redan i januari, men hade faktiskt inte råd just då. Bättre att dela upp det, det är bra för motivationen. Hoppas vi kan köra utomhus när det blir lite varmare, hoppas sats-chäferna går med på det. Skall börja tjata lite redan nu. Shit, vilken kick det vore. Med bra skor och lite överdragskläder så gör det ju inget om det regnar!

Solsidan - Mickan rekommenderar Victoria Beckham-dieten

Tyvärr kunde jag inte hitta klippet där Mia Skäringe tränar med Mickans stenansikte till PT på gymmet. Jag var tvungen att försäkra för P att min PT är mycket snällare....

Det här är också kul:

Mickan rekommenderar Instant Shape-kuren

Josephine Bornebush alltså, hur gör hon? Hur kan man vara så sanslöst, fruktansvärt rolig? Den här rollen hade kunnat bli beige som helst. Blond överklassbrutta har man ju sett förr. Nu sitter vi bara och väntar på att hon skall dyka upp. -Sluta stirra Fredrik!

Fjärde gången avklarad, yiihaaa.

Denna gången såg jag till att vara riktigt uppvärmd, så att flåset fanns från början. Vi gjorde som vanligt massor med övningar, en hel del var nya. Denna PT timme var rejält jobbig, men inte så att jag höll på att kräkas :-) Vi började med lite yogaövningar, det gick hyfsat, men jag är väldigt stel i höfterna. Sedan fick jag tampas med 5 kilos medicin boll, den bollade jag mot en vägg samtidigt som jag "satte" mig ned och ställde mig upp samtidigt som jag kastade den. Tokjobbigt!
Därefter gjorde vi marklyft med 20 kg stång, och bänkpress med 17 kg. Det har jag ju gjort på BodyPump, så jag hade hyfsad koll på dom. Och en variant på "kick-backs" fast med rak arm. Där kom mina "vingar" igång och jobbade. Tydligen är det inte så många tjejer som känner av dom första gången. Men, jag är ju inte riktigt som andra tjejer, det börjar ju bli mer och mer uppenbart :-)

Jag slapp dom där vidriga utfallen, istället fick jag gå upp och ned på en bänk. Inte nån liten stepbräda, utan bänken jag gjorde bänkpress på. Säkert 60 cm hög. Yihha. Och efter 10 st på varje sida så var jag ändå inte tillräckligt mör, så då fick jag hålla i en 10 kg vikt och göra 10x2 till. Oj, jag blir anfådd bara att tänka på det!

Kl 9 är en mycket bättre tid, så jag har bokat om alla gånger till den tiden. Fredagseftermiddagarna blev alldeles för stressigt, det är bättre om jag kör på egen hand på fredag eftermiddagar. Och vi är båda på bättre humör på morgnarna, jag måste ta till rejäla doser humor ibland för att palla, eftersom det är så sjukt jobbigt.

Denna gång var det en annan tjej som också körde PT samtidigt, så vi fick en liten publik, det var två damer som stod på lite håll och tittade diskret, och tyckte det var helt fascinerande. Japp, man är väl en del av cirkus-sats, bara att tugga i sig. Och vi "tömde" det lilla styrketräningsrummet, de tuffa grabbarna stod inte ut, hahahha. Jag tror att det är ett jäkla liv när vi kör, jag är ju inte så tyst av mig, och när det börjar bli jobbigt så hörs det.

Men det absolut värsta var på slutet. Tre minuter på promenadbandet i rejält motlut, åh, då ville jag svära så att vägg-färgen trillade ner. Irriterande jobbigt! Jag var så otroligt trött då, och krama ur det där lilla extra på slutet var helt enkelt för-jvl-igt.

Nästa gång tror jag det blir lite mätningar, det skall bli spännande.

Kläderna börjar passa!

Idag var min vanliga favvo jeans stl 46 smutsiga. Då dök jag in i högen med "kläder som är lite för små för att kännas bekväma" och drog fram mina supermjuka number one/kapp ahl jeans stl 44. De gick på! Och jag var till och med tvungen att sätta skärp på dom. Visst, det blir ju inte så lite "muffin-top". Men med mitt långa, tighta silverlinne och sen min lösa pingvinärm tröja från american apparel ovanpå blev det riktigt bra.

Häromdan så hällde jag upp jos från ett nytt 2 liters paket. Jösses, vad tungt det var! Tänk, det är ändå två såna som försvunnit, klart det blir skillnad

Tyvärr har jag bommat lite på mängden mat idag. Var på utflykt med familjen och hittade inget jag ville ha i musie-cafeet, så lunchen blev en nutrilett-bar och en skivad morot jag haft sinnesnärvaro att ta med. Helt ok just då, men jag blev ganska hungrig till mitt 14.00 mellis: En

rådbrödmacka med keso, kalkon och ett äpple. Sen gick jag på en rejäl pulspromenad, och då blev det jobbigt. Jag blev såååå hungrig och matt, inte så bra för motivationen. Sen gick jag hem och lagade spagetti med köttfärssås, men jag började med att grunda med att äta två skivor kalkon för att dämpa den värsta vrålhungern, så att jag inte skulle småäta. Sen tog jag fram broccolin. Rå broccolistjälk är jättegott!

Imorgon är det dags igen! Då skall jag komma i tid och ställa mig på promenadbandet med lite motlut, så att jag är riktigt uppvärmd/lätt svettig till 9.00.

Just nu har vikten fastnat på sisådär 89, men det är helt i sin ordning, eftersom jag börjat styrketräna på allvar. Min PT sade att det var att förvänta, och att det till och med kan bli en liten viktuppgång eftersom musklerna binder vatten när dom aktiveras. Och jag har varit väldigt törstig senaste dygnen, så jag inser att det stämmer.

I veckan kommer mina bars + proteinpulver dyka upp. Skönt att slippa Nutrilett, jag har så otroligt svårt för allt som påminner om bantning. Andra bantnings-aversioner är gruppmöten och regga/väga/mäta mat. En väninna går på Itrim, och de använder handflata som mått. Jag tror att jag skall fråga henne om hur dom räknar, det lät ju väldigt smart, utan att bli överdetaljerat. Ja, ja om det bromsar upp så får jag väl regga några dagar, bara för att få lite koll.

Men jag går ju ner, sakta men säkert, så något gör jag ju rätt :-)

Sliten....

Oj oj, idag har det varit tungt. En miljon muskelfibrer har gjort sig påminda, mycket i baksida armar och baksida axlar, som jag inte arbetat ordentligt med på evigheter. Men humöret har varit på topp!

Dessutom har jag haft ont i huvudet, det är min spända nacke som gjort sig påmind. Jag måste nog boka den där massagen och lossa lite på låsningarna. Jag har för dålig blodcirkulation i nack-fileerna, rätt läskigt att tänka på. Och när jag lassar på med lite träningsvärk så blir det ytterligare stelhet=hodepine... Kan inte vara bra i längden, så en rejäl knådning behövs. Frågan är om jag skall våga mig på naprapaten i huset, hon är ju grym. Och det kan ju vara både bra eller dåligt :-) Bra, därför man blir typ frisk efter en endaste behandling. Med dom nyporna är hon inne i skelettet och knådar. Dåligt, för att jag drar mig för att ringa och boka 45 min avancerad tortyr :-)

Men, jag sa ju till min PT att det var okej med träningsvärk, så jag får stå mitt kast. Pigg och stark av träning, hahha, vilket skämt.

Orkade iallafall rulla iväg med sonen och bunkra Lidl-kvarg, så jag klarar mig en dryg vecka. Den går ju dessutom variera i det oändliga. Just nu blandar jag den med en skvätt passionsfruktsjos och apelsin i småbitar. Hur gott som helst, en riktig energikick till frukost, och det extra proteinet gör att jag håller mig mätt ända fram till lunch.

Tredje gången gillt!

Trots att jag varit sjuk och upplevt att jag tappat i kondis, så gick det riktigt bra. Nu är klockan nio på kvällen, och jag börjar redan känna av rejäl träningsvärk. Oj oj, jag kommer nog vara mest sugen på att ligga i ett varmt bad och knapra värktabletter imorgon. Kanske sonen kan köra runt mig i barnvagnen? För jag undrar om jag kommer kunna röra mig ....

Som vanligt körde vi en miljon övningar och jag kan knappt komma ihåg hälften :-) Vi gjorde klassikern rulla pilatesboll mot vägg suttande/stående, man har pilatesbollen bakom sig och rullar den upp och ned. Med vikter i händerna. Tio kilos hantlar. Två stycken! Pust. Det var jobbigt bara att bära fram dom! Och kast med medicinboll (man studsar ned den med uppsträckta armar, och fångar den), vi började med tre kilo, och fortsatte med fem, så att det skulle börja bränna lite. Jobbigare än det låter!

Min stela nacke gjorde sig påmind, när jag skulle träna skulderblad/baksida axel. Det var svårt att komma åt mellan skulderbladen, eftersom jag är så himla stel högre upp... Hmm, lite massage skulle nog hjälpa, men vågar inte gå till Naprapaten i huset, hon skulle plåga livet ur mig. Typisk förkylingsgrej det där med nacken.

Nu har jag hittat min favvo-maskin från förra gymmet! En där man står på en platta och lyfter sig upp med hjälp av armarna. Och man har lite motvikt, så att man inte rasar ned i golvet. Tyckte den stod på 55 kg, men det kan INTE stämma, för det var vad jag hade som motvikt på WorldClass. Å andra sidan så stod man på knäna i den, det kanske underlättar? I vilket fall som helst så är det en supermaskin, för man få med så mycket av överkroppen. Men, jag försökte fuska med magen/benen, man får riktigt bra fart uppåt om man tar i. Ja, ja man tar ju till de muskler man har!

Och, jag har varit inne på gymgrossisten och köpt proteinpulver, hehhe. Jag börjar närma mig gränsen för min keso/äggkonsumtion och vill inte föräta mig. För att nätterna inte skall bli outhärdliga så är nog detta receptet. Dessutom köpte jag en låda bars. Tidigare har jag kört en del Nutrilett som mellanmål. Produkterna är egentligen utmärkta. Men, jag gillar inte varumärket. Inte sen vi såg en högst normalviktig tjej rejsa runt på Skansen körandes barnvagn med Nutrilett i kaffemuggshållaren. Behöver jag berätta hur sur hon såg ut? Jepp, Nuttrat en vecka-sur. Brrrrrr.

Sen var det lätt att strunta i vinslatten och tacoskalen vid vårt fredagsmys. Lika bra att köra hårt! Och tänka på hur mycket lättare de där hemska utfallen kommer bli med lite mindre att släpa på.

Som vanligt glodde folk som galningar :-) Men, jag börjar vänja mig. Vadå, jag om nån BEHÖVER verkligen en PT! Dom är nog mest bara avis... Förstår det, jag är ju nästan avis på mig själv, hhhha.

Näe, nu måste jag krascha i soffan

Förkylt var det här!

Hmm, en seg snuva hänger sig kvar, så det blir inget PT för mig imorgon. Trist! Men jag jobbar på med min nyttiga mat. Det går förvånansvärt bra! Det extra proteinet jag får i mig (ägg/kesella/keso) gör att jag håller mig relativt mätt.

Visst, lite hungrig är jag, men det är ändå uthärdligt. Det blir ju superviktigt att hålla på mattiderna: Frukost 7.30, lunch 11-12, mellis 15.00, middag 17.00 och mellis 21. Men, håller jag dom så funkar det. Har en påse mandlar i handväskan, för ibland är det svårt att hinna med eftermiddagsmellis, speciellt om jag hämtar på dagis.

Det går ju bra det här! Ser fram emot ivägningen på fredag, för nu börjar det märkas på byxorna.

Smarta mattips!

Jag behöver ju jobba lite med kosten också, speciellt om jag skall tappa några kilo fett. Och jag har fått supersmarta tips av min PT på saker att byta ut:
1. Frukost: jag skippar filmjölen och äter kvarg utblandat med lite vatten och en apelsin i småbitar. Det blir riktigt gott, och jag blir supermätt. Det är väl det extra proteinet som gör det.
2. Mellis: ägg, keso eller en handfull mandlar. Mer protein även här.
3. Mackor får bli grovt rågbröd med lite Keso och en kalkonskiva.

Bara några småsaker, men jag vet att det kommer göra superskillnad. Fett har jag ju redan på kroppen, så där kan jag dra ned. Lite långsamma kolhydrater behövs för hjärnan, annars blir jag vimsig och korkad. Och jag behöver fylla på med protein, eftersom jag vill bygga muskler. Allt är sånt som finns i en vanlig mataffär, och inga speciellt dyra grejor heller. Kan det bli bättre?

Jag känner redan nu att den där speciella "tyngdlyftarhungern" börjar kicka in. Det är inte "sugen på", inte heller "vrålhungrig". Det är nåt annat, jag känner verkligen hur det börjar bränna på fettreserverna. Hur vet jag att det är tyngdlyftarhunger? Enkelt: Ett kallt, hårdkokt ägg är det godaste jag nånsin ätit.

En tränare, bara för mig!

I måndags var andra gången jag körde med min PT, och nu körde vi på riktigt. Yiiiiha! Det är nåt helt annat än att lalla runt på gymmet eller stå längst bak på grupp-pass och halvmaska. OJ OJ. Jag som aldrig tävlat/tränat idrott som barn. Vilken grej! Vilket fokus! Nån som hittar på övningar bara för mig.

Det här med PT är rätt nytt för mig, enda gången jag kommit i kontakt med det var en lördagmorgon för några veckor sen (på ett annat gym än mitt vanliga). Där var det en PT som tränade en kvinna i min ålder. Då hade jag redan bokat och betalat mina 14 gånger, så gissa om det var fascinerande. Oj vad jag, och alla andra, glodde. Det var såååå intressant, och bra mycket roligare än TV3. Och nu när vi kör på gymmet är folk väldigt intresserade, hahha. Så folk glor, speciellt kvinnor i min ålder. Ja, ja det får jag bjussa på. Är det nån som verkligen behöver en PT så är det jag.

Timmen flög förbi, det var jätteroligt. Och vi hann med en massa övningar. Några med pilatesboll och hantlar i händerna, sen utfall med hantlar i händerna. Jag hatar utfall. Jobbigt med balansen och fötterna, sen glömmer jag hela tiden sekvensen. Hur svårt kan det vara? Ett steg fram, ner och sen tillbaka och skifta ben. Skitsvårt.

Vi konstaterade att jag är vrålstark i benen, men att jag inte har rätta flåset. Efter några tunga repetioner rusar pulsen, medan benmusklerna har mer att ge. Så jag får väl köra lite intervaller. Eller spinning, men jag fattar inte när jag skall klämma in det i mitt schema.

Mot slutet så gick vi till sittande benpressmaskinen.
- Du får börja på 90 kg, sade han andäktigt.
- Ehh, det blir det säkert bra, svarade jag. (jag väger ju 90 nu och min egen tyngd orkar jag ju släpa runt på)
Jag testade på 90, och det gick bra. Då lade han på mer, men jag vet inte hur mycket, skulle tippa på 10 kg till, för det blev rejält tyngre. Sedan upptäckte vi att jag bara jobbade med min starka vänstra sida, så jag tog ett ben i taget. På höger blev det rejält tungt, och det var nätt och jämnt jag fick iväg den sista repetitionen.

Hmm, uppåt 100 kg i benpress, inte vet jag, men det verkar rätt mycket för en 44-årig kvinna. Eller? Där har jag nog nåt att klura på. Men när jag tänker efter, när jag kört Shape så har vår galna instruktör lagt in korta sprinter, och då har märkt att det har blixtrat till och blivit rejält med fart. Jag som trott att jag mest är fet om låren, speciellt nu när jag känner mig så ur form. Hmm, det finns nog ett och annat där innanför. Om vi kör benpress igen skall jag tjyvkolla hur mycket vikt han lägger på.

Första gången med personlig tränare!

Shit, första gången med min personliga tränare på gymmet. Eller PT som det kallas. Vi gjorde lite tester. Fyyyy vad jobbigt! Jag höll på att kräkas och kunde nätt och jämn fullfölja. Det var löpbandet som tog kål på mig, hahhaaa, det var definitivt utanför min komfortzon. Och när illamåendet väl satt igång så var det svårt att få stopp med på det. Men till mitt försvar måste jag säga att det var första gången jag tränade efter min influensa, kanske inte så smart, men jag vill gärna komma igång. Jag hade varit frisk i nästan en vecka, men det sitter väl i.

Men, jag fick bra resultat på balans och bålstyrka. Inte helt otipppat med tanke på att jag rider. Rörligheten är helt ok, men jag är stel i min höftböjare (no shit).
- Inte helt ovanligt för kvinnor. Hur gammal är din son?
- Ehhh, tre år. Men han är adopterad! pep jag.
Japp, jag får nog kämpa på med mina stela ljumskar, och inte kan jag skylla på gullplutten heller....

Vi gjorde även fettmätning. Japp, total förnedring. Man tar en liten klämma och nyper tag i tre ställen; baksida arm, ovanför höften och framsida lår. Smart av mig att välja en ung kille som PT. Skitsmart. För nästa gång vi mäter vill jag ju att förnedringen skall bli något mindre, hahhha. Här gäller det att få valuta för pengarna. Det testet visade på 29%, så jag blev glatt förvånad, jag hade trott det skulle vara mer med tanke på att jag är ganska tjock. Sen gjorde jag ett annat test med ett handtag man håller i och det visade på 43%. Tydligen är den riktiga sifffran nånstans mittemellan. Ja ja, när vi mäter nästa gång är det differensen som räknas.

På måndag blir det nya tag, då skall jag dit igen.